. .

tisdag 7 december 2010

Dekker, min dekker..

ok, jag har ju dyrt och heligt lovat mig själv att aldrig, eller iaf inte på väldigt lång tid, falla för en häst på det sätt jag föll för Kiara..

Jag vet att jag kommer trilla dit, eller har jag redan gjort det kanske??
Frågan är, ska jag stoppa mig själv innan jag trillar dit helt, eller är det redan försent?

Kanske ska jag låta mig själv trilla dit, falla totalt ned i träsket? Men kan inte riktigt släppa att allt har ett slut.
aja, onödigt att jag skriver detta egentligen, för jag vet att s´varet är att det är försent..

det är du och jag dekker, men aldrig någonsin på samma sätt...

för om du blir sjuk eller svårt skadad, då kommer jag att springa. jag kommer inte klara att vara vid din sida då, jag älskar dig för mkt för att se dig gå..

tog de bilder jag redan hade i blogghistoriken, då min dator laggar sönder när man laddar upp foton :(




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar